Så sorgligt men ändå så vackert...

Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn? är en oerhört vacker liten kärleksberättelse, skriven väldigt poetiskt och det känns som om man flyter fram över sidorna när man läser berättelsen. Som läsare förstår man rätt kvickt att det finns inget lyckligt slut på denna historia. Författare är den norska ungdomsförfattaren Björn Sortland som jag har tipsat om tidigare i bloggen. Återigen är det en liten bok på 120 sidor.

Vi får lära känna 19-åriga Markus som jobbar på en flygplats som bagagelastare. På en fest träffar han den 24-åriga Ingrid. Han blir kär vid första ögonkastet, då hon är den enda han ser. Hon står där stilla och blossar på en cigarett och har inget hår på huvudet. Markus gör allt för att bli ihop med henne. Han jagar henne och gör allt för att få tag på henne.

Ingrid vill egentligen inte släppa någon in på livet. Hon vet vad som kommer att hända... Det tar ett tag, men till slut släpper hon in Markus till sitt hjärta och de inleder ett förhållande. Vi får reda på att Ingrid är sjuk i cancer och att hon endast har ett par månader kvar att leva.

Tiden de får ihop blir väldigt intensiv. De har så mycket att tala om innan Ingrid dör. Det är ju inte tänkt att den första stora förälskelsen ska sluta på detta viset. Men det gör det och det är så sorgligt vackert. Om man nu kan säg så. Den vars längtan och känslor vi får följa är Markus. Så killar, var inte rädda för att komma in och låna!

Bokens titel är en gåta, kan ni den? Kom in och jag ska hjälpa er på traven!

/ Christina