måndag 14 december 2009

Godnatt Mister Tom

Nu har jag läst en riktigt bra bok! Den är i och för sig rätt så gammal, kom ut på svenska 1983, men nu blev det att jag läste den, då vi hade boksamtal på skolan. Boken jag talar om är Godnatt Mister Tom av Michelle Magorian.

I boken får vi följa den unga pojken William (Willie) Beech från London, som evakueras ut på landsbygden under andra världskriget. Han hamnar hos den gamla enstöringen Tom Oakley, som har hållt sig för sig själv sedan hans fru och son dog för 40 år sedan. För första gången i sitt liv får Willie träffa på vänlighet. När han bodde hos sin mamma höll hon honom väldigt hårt och bestraffade honom så fort han gjorde något fel. Han fick inte fråga om något, inte peka m.m. I början är Willie rädd för Tom, då han tror att han ska bli slagen för minsta sak han gör. Ute på landsbygden får Willie nya vänner och han blir starkare och mer modig. Han börjar skolan och får lära sig läsa och skriva. Allt är helt perfekt tycker Willie. Även Tom mjuknar och börjar bli mer trevlig mot grannar. Men säg den den lycka som varar för evigt...

Willies mamma vill att han kommer tillbaka till London eftersom hon är sjuk. Willie åker tillbaka och Tom ser till att han får med sig brev som Willie kan skicka till Tom. Men det går flera veckor utan att Tom hör något ifrån honom. Tom blir så orolig att han beger sig till London för att leta upp honom.

Redan från första sidan är man fast! Det är spännande och gripande. Flera gånger känner man att tårarna är på väg när man läser om allt som händer Willie. Den engelska landsbygden beskrivs och man lever sig in i hur det kunde vara under andra världskriget med mörkläggningsgardiner och gasmasker. Vill du ha något bra att läsa, kan jag verkligen rekommendera denna boken! Boken har lite olika omslag, här är två av dem.

Läs under julledigheten!
/Christina

måndag 7 december 2009

En av de August-nominerade

Zulmir Becevic är ännu en författare som jag inte har läst något av tidigare. Hans debutbok Resan som började med ett slut är det många här på skolan som har läst, men inte jag. Men vi lägger den till den ständigt växande högen av böcker som ska läsas någon gång...

Men nu har jag läst hans senaste verk: Svenhammeds journaler som var nominerad till August-priset.

Här får vi följa Svenhammed som går i nian och hans bästa kompisar Chino och Miell. Svenhammed är född i Sverige, han pratar bättre svenska än svenskarna samt att det enda språk han kan är svenska, men trots detta är han ändå inte svensk.

Sitt lite udda namn kommer en del från pappan och den andra delen från pappans favoritsekreterare på socialkontoret. Svenhammed menar på att hans föräldrar måste ha varit rubbade då de gav honom hans namn. Han skriver journal, det låter bättre än att säga att man skriver dagbok, som är lite väl töntigt. I den tar han upp allt som händer hans galna familj och släkt, men även om den svenska tjejen Emilia som är helt underbar enligt Svenhammed.

Som läsare får man sig ett antal skratt, då författaren driver och skämtar om saker på egen bekostnad. En hel del svart humor som alla kanske inte gillar. Men kan man se det roliga i det hela är det underbar läsning! Där finns kulturkrockar, olycklig kärlek, förorten och invandrare men även misshandel och konflikter...

Passa på att låna innan terminen är över.
/Christina